Downshifta – att värdera frihet och tid högre än lönearbete


Denna intervju publicerades i deFacto nr 2 2013

Kalle är en av få personer jag känner som på allvar gjort det som många miljöpartister och söderhipsters talar om: att downshifta, växla ner i arbetstid (och inkomst) för att kunna ägna sig åt det man vill. Kalle jobbar i nuläget en till två dagar i veckan i ett eget företag och lever ett gott liv på ca 6000 kr i månaden. Jag tog en pratstund med Kalle för att ta reda på hur han lyckats med denna omställning, vilka för- eller nackdelar det finns med att leva med en så begränsad budget samt vad han har för tips för andra som skulle vilja göra samma sak.

Karl_hulten_porträtt

Berätta lite om dig själv.

Jag är 36 år gammal, bor med sambo och en dotter på 1 år i Johanneshov utanför Stockholm. Uppväxt i Nacka och har bott större delen av mitt liv i Stockholm. Intresserad av att vara ute i naturen på olika sätt, till exempel paddla kajak, åka skidor, cykla eller fotvandra.

Jag är lite av en sökare, har bland annat jobbat som journalist, pressekreterare för Miljöpartiet, PR-konsult, författare och forskarstuderande. Jag har dock alltid känt mig låst av att så stor del av min energi gått till arbete och så lite till att göra det jag vill vad gäller friluftsliv, umgänge med familj eller att få tid till att förkovra mig i olika ämnen.

Varför har du valt att ”downshifta”?

Jag tycker om att kunna spendera de flesta dagar som det faller mig in och värderar tid och frihet högt. Frihet att kunna göra det jag för tillfället är intresserad av. Jag gör många saker av miljöskäl som att sopsortera och kanske i viss mån undvika att köra bil, men att downshifta hade jag gjort oavsett om det var miljövänligt eller ej.

Jag har också kommit att inse att jag inte vill ha en hög position och att jag inte blev lyckligare av att köpa saker. Snarare kände jag att något skavde varje gång jag var tvungen att ägna mig åt arbetsuppgifter som inte kändes meningsfulla. Jag tror att många känner en stor tillfredsställelse i arbete men samtidigt tror jag många tycker att det tar för stor del av vår tid. Att downshifta handlar för mig om att jag värderar min tid och frihet högre än lönearbete och att jag inte är beredd att sälja så mycket av den tid jag har. Jag vill hellre disponera den efter eget huvud.

När kom du fram till detta? Hur började du?

Efter att jag studerat klart ägnade jag mig under två till tre år med att leta mig fram mellan olika anställningar men upptäckte att jag ganska snart tappade intresset. Jag tror insikten kom på allvar när jag jobbade på PR-byrå där jag gjorde en ganska snabb karriär. Jag insåg helt enkelt att det inte blev roligare av att jag fick högre lön och nya titlar, när jag ändå var tvungen att lägga tid på uppgifter som jag inte var intresserad av. Det var lite av en kris varje gång jag lämnade ett arbete.

Hur tog du då de första stegen?

Jag har inte gjort det särskilt medvetet, utan snarare bara gått över till att göra det som är roligt. Efter mitt arbete på PR-byrån hade jag en stor buffert, jag hade lagt undan en och en halv årsinkomst på banken. Redan då hade jag börjat med att rensa upp min ekonomi, betala av studielån och bygga upp en buffert. Det var först senare som jag började bli intresserad av ”minimalism” och insåg att om man inte konsumerar så mycket behöver man inte heller jobba 40 timmar per vecka.

Vilka förändringar har du genomfört?

Det jag framför allt har gjort är att minska utgifter snarare än att öka mina inkomster. Och se till att det arbete jag gjort varit det som gett mest kronor per timma.

Jag har också lämnat livet som anställd och jobbar nu med flera olika inkomstkällor som egen företagare. Det handlar om att skära ner så mycket att man klarar sig på att arbeta en till två dagar per vecka. Men det är förstås en stegvis process som kan ta några år. Jag lever på ca 6000 kr i månaden där ungefär 1200 kr går till bilen, 2800 går till hyra och el, 1500 kr går till mat samt 500-1000 kr till olika övriga utgifter.

Om man ska downshifta på riktigt så hjälper det mycket om man slutar vara konsument och i stället blir en ”producent”. Att själv laga sin cykel till exempel. Eller att tillverka en egen grill av ugnsgallret från spisen i stället för att köpa en engångsgrill på Konsum. Ju mer pengar människor har desto mer hjälplösa är de i allmänhet. De som har allra mest pengar är ofta ganska inkompetenta eftersom de köper sig lösningar på alla problem. Vill man downshifta så löser man problem som uppstår istället för att köpa sig lösningar. Man får komma över sin bekvämlighet och rädsla inför att lära sig nya saker. Om jag köper något så är det oftast second hand, men det kan gå månader utan att jag köper en enda pryl.

Vad har varit svårt/lätt?

Det är en utmaning att andra inte lever så här. Att våga gå sin egen väg och bryta mot normer tar tid och kraft. Frestelser dyker alltid upp. Jag har själv till exempel tidigare varit väldigt frälst i ny teknik, och jag har fortfarande en dragning till det. Omgivningen sätter ofta en subtil press på att man borde jobba mer. När man har ett fast arbete så blir man uppmuntrad på olika sätt. Det märks tydligt på alla ”gillar” på Facebook när någon fått ett nytt jobb. Men ingen ”gillar” att du bara jobbar två dagar i veckan. Snarare har jag ofta blivit motarbetad i min livsstil från min omgivning och blivit ifrågasatt. Det är vanligt att möta attityden att man inte tar tillvaron på allvar och att man inte tar ansvar när man inte jobbar heltid. Man får helt enkelt ingen bekräftelse på att man ”gör rätt”.

En annan utmaning är att det sociala umgänget ofta kostar pengar om man bor i en storstad. Mycket umgänge är inriktat på att gå ut på restauranger, fik eller klubbar. Man får jobba medvetet med att styra in umgänget på former som inte kostar, till exempel picknick eller middagar i hemmet. Det finns alltid alternativ. Man kan förstås äta ute ibland, men man måste ha koll på kostnaderna.

Jag tycker ändå att man ganska snabbt upptäcker att man kan leva ett väldigt gott liv utan stora kostnader. Mycket av det man spenderar pengar på ger inte särskilt mycket extra livskvalitet. Men det innebär förstås en begränsning i möjligheterna till konsumtion. Det är fullt möjligt att resa, men inte att köpa den senaste tekniken en gång i halvåret, man får använda den tills den går sönder. Man kan inte handla kläder varje månad. Man kan inte ha en ny bil.

Vad finns det för fördelar eller nackdelar med denna livsstil?

Fördelarna är stora om man värderar oberoende, kreativitet och frihet. När jag jobbade 8-5 så hade jag ingen frihet alls eftersom min energi och tankeutrymme togs i anspråk. Nu har jag möjlighet att vara med min dotter så ofta jag vill och ändå få tid till annat som att vara i naturen.

Många undrar om det inte känns otryggt att inte ha en fast anställning och en hög inkomst. Min trygghet är att jag har en buffert som jag skulle klara mig på i ett och ett halvt år. I och med att man lär sig att klara sig på väldigt lite blir man på sätt och vis mindre sårbar. Det kan faktiskt innebära en större trygghet än en hög inkomst! Jämför till exempel med personer med höga lån och månadskostnader, som skulle drabbas mycket hårdare än mig om till exempel räntan steg.

Vad tror du är anledningen till att så pass få väljer att arbeta mindre?

Jag är säker på att väldigt många skulle leva så här om det fanns en kritisk massa. Som det ser ut i dag krävs det en hög grad av oberoende och att man tvingar sig själv att gå utanför samhällets normer och myter om det goda livet. Många vill nog egentligen dra ner på arbetstiden, men att leva upp till förväntningar och normer väger tyngre. De vill känna sig som en del av ett sammanhang och där är arbetet ett sätt.

Andra kanske skulle känna sig vilsna utan den identitet som de får genom sitt arbete. Kanske är det så att vi har en djupt rotad arbetsmoral i samhället, som är svår att gå emot.

Avslutningsvis, har du några rekommendationer du skulle vilja ge andra som vill ”downshifta”?

Rent konkret: starta ett sparkonto där du sätter in större delen av din lön. Hur stor buffert man behöver för att känna sig lugn är förstås individuellt, men själv har jag 1,5 års utgifter på banken som buffert. De tre största kostnaderna i vardagen är oftast boende, transporter och mat. För att lyckas måste man hitta strategier för att minska dessa. Se listan bredvid för fler tips.

Det svåraste med att downshifta är dock att våga bryta normer. Det kräver ett visst mått av oberoende att bryta ny mark och man får ingen bekräftelse på att man gör rätt. Därför måste man våga lita på sitt eget omdöme och sina egna värderingar. Sök kontakt med andra som tänker i liknande banor och inspireras av varandra. Fokusera på vad som är målet: att göra det du vill med ditt liv.

Reporter Thomas Drost

Kalles tips till dig som vill ”downshifta”

  • Spara ihop till en buffert.
  • Betala av eventuella skulder, skaffa inte nya (som bostadslån).
  • Flytta till en mindre bostad inom cykelavstånd från där du bor.
  • Sälj bilen och börja cykla (vi har visserligen bil, men kommer att sälja den)
  • Lär dig laga din mat själv och ta med matlåda.
  • Sluta köpa nya saker och sälj av allt du inte använt under det gångna året.
  • Säg upp mobilabonnemanget och fasta kostnader som till exempel prenumerationer.
  • Hitta roliga saker att göra som är gratis, det finns massor om du börjar leta.
  • Flytta ihop och förlova dig. Det halverar många kostnader.
  • Dela saker med dina grannar.
  • Hitta ett jobb där du kan jobba deltid.
  • Börja lösa problem med huvudet i stället för med plånboken.
Annonser

14 thoughts on “Downshifta – att värdera frihet och tid högre än lönearbete

  1. Så fantastiskt bra och intressant skrivet! Jag är övertygad om att vi är väldigt många som skulle vilja leva så! 🙂 Att göra karriär i ekorrhjulet är klart överskattat.

  2. Fantastiskt bra reportage! Jag tror att det ä många som vill downshifta men som Kalle säger vågar nog de flesta inte bryta mot de normer som samhället ger oss.Förhoppningsvis förändras samhällets syn på människor som hellre väljer att leva på sitt eget sätt än att göra som alla andra…

  3. Ping: Ett lästips från en vän - Klubb 05:00 | Klubb 05:00

  4. Artikelns ingress: ”Kalle är en av få personer jag känner som på allvar gjort det som många miljöpartister och söderhipsters talar om”

    Kalles råd: ”Sök kontakt med andra som tänker i liknande banor och inspireras av varandra.”

    Håller med om att detta är en fantastisk bra artikel och ett mycket inspirerande livsval. Men hur får man ihop ekvationen ovan mellan ingressen och Kalles råd. Det vill säga. Var finns de andra som inte bara tänker i dessa banor, utan verkligen gjort slag i saken och startat arbetet mot detta oberoende eller redan, som Kalle, befinner sig där?

  5. Då är det bara att lägga allt åt sidan och jobba stenhårt så att man kan dra in till 1,5 årslöner på banken!

  6. Ping: Att Downshifta - Klubb 05:00 | Klubb 05:00

  7. När man växlat ner får man dessutom enorm tid över till att ex. meditera, eller ex. skapa ett parti som försöker rädda framtiden för barnen på riktigt. 🙂

    Ett bra sätt att börja sin nedväxling är att ta längre och längre perioder med meditationsreträtt så att man blir mer medveten om vad man egentligen håller på med i sitt liv.

  8. Ping: Artikel som skulle kunna vara skriven av mig | Tiny House Swede

  9. Människan lär sig att förverkliga ett liv som definierats av omgivningen, och därför glömmer hon bort sig egen ursprungliga vilja, d.v.s. hon förverkligar någon annans liv. Hur hittar man tillbaka till det man ville? Kolla in det här! http://www.alkuajatus.org

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s